Skogsbruk och drönare

Mats-Johan Flinck

 

Skogsbruksingenjör vid Ålands landskapsregering, skogsbruksbyrån.

Mina arbetsuppgifter består i huvudsak av lagövervakning genom fältgranskningar (både certifieringsgranskningar och övriga granskningar som härrör sig från Ålands skogsvårdslag) samt värdering av hjortdjursskador. Jag ansvarar även från och med 2020 för granbarkborrens populations- och svärmningsövervakning på Åland.

 

Vad fick er att skaffa drönaren, hurudan drönare har ni och till vad använder ni den?

 

Att skogsbruksbyrån skulle ha en drönare var väl något som legat och grott under en längre tid men den utlösande faktorn var nog ändå stormen Alfrida (januari 2019) som fick oss att inse fördelarna med att kunna inspektera skogsbestånd från ett fågelperspektiv. Landskapsforstmästare Mikael Sandvik tog beslutet och gav mig i uppdrag att införskaffa en för våra behov lämplig modell. Vi fastnade för en DJI Mavic 2 Pro, till stor del p.g.a. dess popularitet bland andra drönarägare som vi kände.

DJI Mavic 2 Pro är en multikopter som är väldigt lätthanterad. Den stora fördelen med en multikopter är att den kan stå stilla i luften, och så fort man släpper kontrollens styrspakar så stannar den. Vi använde oss inte av någon extern skolning, utan youtube-klipp och instruktionsmanualen var tillräcklig.

Vi på skogssidan använder drönaren bland annat för:

• Kontroll av områden där man anmält om ändring av markanvändningsslag, till exempel beten
• Gränsdragning av stormskadeområden som är svåra att se på flygbilder
• Övervakning av granbestånd som är, eller löper risk att bli, angripna av granbarkborrar

Jaktenheten har gjort försök att med hjälp av drönaren skrämma bort havsörnar för att skydda värdefulla häckningsbiotoper för sjöfågel.

Är det något som inte är så bra med den, vad?

 

Nackdelen som den delar med alla multikoptrar är den korta drifttiden per batteri. Teoretiskt ska den kunna flyga ca 30 minuter med ett batteri men i praktiken, med säkerhetsmarginaler, flyger man nog inte mer är 20 minuter på ett batteri. Vi har dock skaffat extra batterier, 5 totalt. Å andra sidan hinner man flyga över (och filma/fotografera) ganska många hektar skog på 20 minuter.

Har ni tänkt på något nytt där den kunde användas?

 

• Uppföljning av vården av skogsnatur kunde säkert delvis göras med drönare. Till exempel granskning av olika skyddszoner och naturvårdsträd
• Uppföljning av röjningar, till exempel att röjningens areal överensstämmer med bidragsansökan
• Kartlägga vassvikar och andra häckningsbiotoper samt undersöka fågelbon (jaktenheten)
• Undersöka skador på viltstängsel (jaktenheten)
• Leta kadaver vid rovdjursangrepp på fårbesättningar (jaktenheten)

Hur stämmer MinSkog-materialet på Åland, kan man kolla det med drönarflygning?

 

Efter stormen Alfrida har nog en hel del figurgränser- och uppgifter ändrat där skogen blåst omkull. Mycket av uppgifterna har vi försökt korrigera med hjälp av en flygfotografering som gjordes 2019. Vi har även tittat på möjligheten att skapa ortofoton från drönarbilder där åtgärder som utförts efter flygfotograferingen skulle synas, men de är ännu på experimentstadiet.

Kan man utnyttja drönaren vid identifierandet och bestämmandet av viltskador?

Det skulle man säkert kunna tänka sig men vi har ingen uppsökande verksamhet. För själva värderingen tror jag det går fortare att använda sig av traditionella provytor istället för att analysera drönarmaterial. För den uppsökande verksamheten tror jag nog att skogsvårdsföreningen med fördel även kunde använda sig av drönare.

Har drönaren en framtid inom skogsbruket?

 

Drönaren har definitiv en framtid inom skogsbruket. Även om vi i våra traditionella arbetsuppgifter inte alltid kan dra nytta av drönaren så tvivlar jag inte på att vi framöver kommer att hitta mer och mer användning för den.

OBS!

 

Kom ihåg att EU:s nya drönaförordning fr.o.m. 1.1.2021 kräver att drönaroperatörer/piloter måste skriva ett online-prov för att få flyga.

 

Text och foto: Mats-Johan Flinck